Senaste:

 

 

Resturangen var full, tydligen var det populärt med Nandos i Irland. Endast ett bord var ledigt så jag satte mig där. Maten var god. Jag kunde förstå varför Niall var så förtjust i Nandos. Jag drog fram iphonen och kollade på klockan. 12.17. Jag skulle nog hinna gå i några affärer till innan mamma och pappa var tillbaka från sin utflykt.

 

-Ehm, excuse me. Can I sitt here? All the other tables are allready taken. Hördes en röst ovanför mig. Jag lyfte blicken från mobilen och fick syn på det välkända ansiktet. Jag höll på att falla av stolen av chock men jag höll mig som tur var kvar.

-Yeah, ofcourse Niall! sa jag och min röst lät förvånandsvärt stadig.

-Thank you, sa han och log sådär gulligt. Han satte ner sin tallrik på platsen mittemot mig och sen satte han sig på stolen.

-So, you kind of know who I am? frågade han och kollade intresserat på mig.

-I think every teenage girl on earth know who you are. Right?

-hahaha, thats right, skrattade Niall. I can tell by your accent that youre not from Ireland, so where do you come from?

-Im from Sweden! svarade jag snabbt. Jag kände glädjeruset, jag sitter här och har en konversation med Niall Horan!

-Holy shit! I thought you were from America or something, I mean, your english is really good. svarade han imponerat.

-Thanks! svarade jag och rodnade lite. Yeah well, me and my family have traveled alot so im kind of used to it.

-So youre on vacation here in Mullingar now? frågade han och nyfiket.

-Yes, we arrived yesterday and we will stay for three weeks. 

-Oh, cool! Im sorry but i forgot to ask for your name. 

-Hahaha, Nicole, but you can call me Nicky. sa jag  och log så charmigt jag kunde.

-Alright Nicky!

 

Vi satt kvar och pratade i säkert en timme. Nervositeten släppte efter ett tag och vi skrattade så mycket att servitrisen kollade konstigt på oss. Niall var verkligen en jättschysst kille och han var tillochmed sötare i verkligheten. Vi avbröts av att min mobil ringde. Jag letade fram den i väskan och svarade.

-Hej.

-Hej Nicky. hördes mammas röst. Vi tänkte åka tillbaka till hotellet, har du shoppat färdigt för idag eller?

-Hur mycket är klockan? frågade jag samtidigt som jag sneglade mot Niall som lyssnade intresserat på min svenska.

-Halv 2, vi kan väl ses vid bilen klockan 2?

-Okej. Hejdå! svarade jag snabbt och la på.

-Who was that? frågade Niall.

-It was my mum. She said that we have to go back to the hotel now. sa jag.

-Oh... Niall såg lite besviken ut. It was very nice to meet you Nicky, maby we could do it again some time? You are going to stay for three weeks right?

-Yeah, absolutly! Svarade jag och mitt ansikte sken upp i ett stort leende.

-Okey, Can i have your phone number then?

Jag skrev in mitt nummer på hans mobil och kände pirret i magen. "Han vill träffa mig igen" ville jag skrika rakt ut men som tur var kunde jag behärska mig.

-There you go! sa jag och gav tillbaka mobilen till honom.

-Thank you, well I call you later then!

Jag tog min väska och reste mig motvilligt upp från stolen.

-See you Niall! sa jag och log mot honom.

 

Jag mötte mamma och pappa vid bilen. Vi körde mot hotellet när mobilen plingade till. Nummret på displayen var okänt men jag kunde gissa att det var Niall. "Hey Nicky! what are you up to tomorrow night?" Jag log stort och kände hur fjärliarna i magen blev vilda.