Senaste:

 

 

Nicoles perspectiv:

Resturangen låg mitt i mullingar och det var ett mysigt litet ställe. Vi satte oss vid ett bord och fick menyer.

-Me and my family always used to eat here at speciall times. Like birthdays and stuff, sa niall och jag kunde se på hans blick att han verkade sakna den tiden lite.

-Don't you miss all that? all that normal stuff? Frågade jag försiktigt.

-Yes i do, svarade han. We're traveling so much now so I never have the time to see my family. Now I have some weeks with them here in mullingar but then its time to say goodbye again. I hate goodbyes.

-Me too, sa jag och kollade in i Nialls ledsna ögon.

-But at the same time I love my life and it has always been my dream to preform to thosands of people. Hans ögon lyste av lycka igen, Jag kunde förstå varför.

 

Vi fick vår mat och det smakade riktigt bra. Jag berättade om mitt liv, mina intressen, min familj och massa annat som Niall inte hade en aning om. Stämmningen var lättsam och det kändes som om jag kunde säga vad som helst till honom. Fast än jag bara hade träffat den här killen en gång innan så litade jag på honom. Vi pratade om så roliga saker så vi skrattade så vi höll på att trilla av stolen men även sorgliga saker som jag igentligen inte ville prata med någon om. Men med Niall så kändes allt bra.

 

Vi hade ätit upp för länge sedan och klockan närmade sig halv 9 när Niall's mobil ringde.

-Hey mum! sa Niall. han var tyst en lång stund sen började han prata igen.

-No! I can't!! Why? Jag kollade undrande på honom.

-okey, a promise is a promise, I know, sa han besviket.

-What was that about? Frågade jag så fort han hade lagt på.

-Last week i promised my mum to go out with our dog this night. They are on a dinner with some friends... Im so sorry Nicky. Sa han och såg riktig besviken ut.

-Do you have a dog? Thats great, I love dogs! Lets go out whit him right now! utbrast jag.

-Do you really wanna come? I can drive you to your hotel otherwise? sa han.

-I totally wanna come Niall! Hans ansikte sken upp i ett stort leende.

-Okey, lets go then!

 

Bilen svängde in på en liten grusväg och efter några minuter var vi framme vid Nialls hus.

-It's beautiful! sa jag och meande verkligen det. Det kanske inte var någon nybyggd lyxvilla men huset hade sin charm. Ett sånt hus som jag alltid hade drömt om att bo i. Runt om huset fanns en stor gräsmatta och därefter åkrar, hagar och skog.

 

Vi gick fram till ytterdörren och Niall tryckte in nycklen och vred om låset. Såfort han öppnade dörren kom en liten söt hund springande mot oss i full fart. Den gnällde av lycka och slickade  Niall's händer.

-Hey Molly, sa Niall och klappade den lilla hunden. När den hade hälsat klart på Niall gick den fram till mig och slickade på mig med.

-Hello there litte cute thing, sa jag och det lät som jag pratade med en liten bebis. Hundens svans åkte fram och tillbaka i turbofart såfort jag öppnade munnen.

-She likes you Nicky! Sa Niall och log mot oss. Jag lyfte upp hunden i min famn och den viftade ännu mera på svansen.

-Do you like me? sa jag med bebisröst till hunden och den gnydde till svar.

-This is the cutest dog i ever seen! sa jag sedan till Niall som var påväg lite längre in i hallen för att hämta kopplet.

-Yeah, Molly is a natrual beauty, just like you, sa han och log mot mig. Jag blev varm i hela kroppen. Niall var verkligen en gullig kille.